Svensk undervisning ger sämre resultat

Svenska gymnasieelever blir allt sämre på matematik och fysik, det har internationella studier visat. I dag presenterade Skolverket resultat av de studier som har tittat på vad de dåliga resultaten beror på. Dåliga förkunskaper från grundskolan är en orsak.

Det i sig skapar en ond cirkel, säger Per Olof Bently, som är universitetslektor i matematiskt lärande vid Göteborgs universitet.

– Ju sämre förutsättningar eleverna har, ju mer benägna är lärarna att tala om för eleverna exakt hur man gör, steg för steg. Det är en ond cirkel. Studenterna som går de här utbildningarna kommer till lärarutbildningen sedan, och så blir de lärare och så fortsätter den här traditionen.

Per-Olof Bently menar att den svenska matematikundervisningen är procedurinriktad. Det innebär hårdraget att eleverna lär sig att behärska matematiska metoder men saknar kunskap om var och varför de används.

De saknar den grundläggande kunskapen om de matematiska begreppen, alltså möjligheten att förstå och själva behärska ämnet.

– Man behöver få förståelse för varför man löser en uppgift på ett visst sätt och man måste öva mycket mer. Sedan är eleverna väldigt utlämnade till eget arbete, att man sitter själv och bara får svara på frågor håller inte i matematik.

– Vi har sett i Lilla Edet bland annat där vi haft projekt i matematik, att där har elever kunnat sitta tre-fyra år och övat in felaktigheter utan att någon upptäckt det.

Dessutom finns det problem i gymnasieskolans kursplan. Mellan olika matematikurser kan det bli upp till ett år långa glapp, vilket inte alls passar ett pluggämne av det här slaget.

Det enda sättet att lära sig är att öva hela tiden, säger Robert som går tredje året på det naturvetenskapliga programmet med inriktning på matematik.

– Man måste lösa uppgifter för att bli bra, det funkar inte att bara hänga med på lektionerna. Man måste lägga lite tid utanför skolan också, säger han.

Eleverna i Hongkong och Taiwan, som presterar högst i de internationella jämförelserna, ägnar mycket mer av sin fritid åt matte än svenska elever. Och det finns mycket i deras syn på undervisning som den svenska skolan skulle kunna ta efter, enligt Per Olof Bently.

– Det positiva är att man ser misstag som pågående inlärning där. Man säger inte heller att någon är obegåvad i matematik, utan då har du jobbat för lite helt enkelt. Sedan kan man också se att lärana tränar barnen att själva avgöra om något är rätt eller fel. Det ingår som ett led i undervisningen, säger Per-Olof Bently.

Katarina Helmerson
[email protected]e

Jag personligen tycker att det är dåligt och att det här är något som borde uppmärksammas. Vad tycker ni?

Kolla in här om ni vill se artikeln på riktigt: